torsdag 19 april 2012

Argument


En av de vanligaste anledningarna till att det finns så pass många klimatskeptiker är att det finns många människor som tjänar en hel del pengar på sådant som leder till utsläpp av koldioxid. Exempelvis oljebolag. Co2-gränser kan inte sänka värmen globalt, men det kan göra en skillnad mellan fortsatt accelererande global uppvärmning till katastrofala nivåer, och sänka, eventuellt stoppa den globala uppvärmningen, till förhoppningsvis säkra nivåer. Den starka Co2 effekten har observerats av flera olika mätningar och de mest uppdaterade havsmätningarna visar att haven blir varmare. Den naturliga cykeln ökar och minskar Co2-halten för att det ska bli balans, men människor har ökat Co2-halten utan att ha tagit bort någonting. En summering på det är ju Co2 halten är i obalans. Att påstå att andra planeter värmer upp håller inte som argument eftersom mars och Jupiter värms upp lite på vissa ställen, men inte globalt. Landytans temperatur, som är mätt av olika väderstationer är en av de 9 indikatorerna och det är enkelt att säga att mätningarna är fel, att det handlar om koldioxidhalten i storstäderna, och att väderstationerna är felplacerade och så vidare, men landytans temperatur är den enda indikatorn som det skulle kunna påverka. Då kommer vi till den andra 8 indikatorerna: havsytans temperatur, lufttemperatur ovanför haven, låga troposfärtemperaturen, havsvärmen, havsnivån, specifik fuktighet, glaciärer, snötäcket över norra hemisfären, (som också har minskat efter de senaste årtiondena), och Arktis. 

Den kanske mest dramatiska förändringen av allt har varit i Arktis havsis. Satellitmätningar har funnits tillbaka till 1979 och pålitliga sjöfart-register tillbaka till 1953.    September-havsisens utsträckning har minskat med 35 % sedan 1979. Det tyder på att det finns starka bevis som visar på att tjock is från Antarktis faktiskt smälter av påskyndade skäl och inte är en naturlig process. Ett vanligt motargument är att vi inte hade ”global uppvärmning” under den industriella revolutionen, men då var utsläppen mycket, mycket mindre eftersom tekniken då ännu var ung och skulle därför inte ha motsvarat de utsläpp som råder i dagens samhälle.  Min slutsats är att även trots att ett par faktorer kan vara av naturliga skäl, samtidigt som det påskyndas av våra utsläpp av växthusgaser. Därför behöver den minskas. Vem har inte hört att vetenskapsmän inte ens kan förespråka väder eller att vattenångan är det största hotet? Först och främst är klimatet och vädret är två helt olika saker. Förutsägelser om klimatet behöver inte granskas lika detaljrikt som när man förutsäger väder och stigande Co2 ökar vattenånga i atmosfären, som gör den globala uppvärmningen mycket värre, men det är C02 som är det största problemet och inte vattenångan. Om medeltemperaturen ökar, kan det bland annat leda till att den sibiriska permafrosten ökar. Om permafrosten värms upp, släpps ytterligare mängder med koldioxid ut från nedbrytning av organiskt material. Det skulle då kunna orsaka en ytterligare temperaturstigning och skulle kunna bli mycket mer massiv än de utsläpp som trafiken bidrar med i dagens samhälle. 


Att det inte fanns människor som kunde bevittna hur klimatet var förr i tiden (för 250 miljoner år sedan), är ingen anledning att inte göra någonting nu även om temperaturen då ökade med 6 grader och troligen utrotade 95 procent av arterna på jorden, eftersom runt 90 % av alla forskare idag är ense om att dagens koldioxid utsläpp pekar på klimatförändringarna har påskyndats idag på grund av människan. Enligt en rapport från IPCC:s rapport 2007 är det mycket sannolikt även fast överdrifter förekommer. Det handlar ju inte om vem som ”skriker högst” utan de som försöker hålla sig så nära sanningen som möjligt, och FN:s klimatpanel i IPCC är mycket allvarliga med sin forskning. Det tyder mycket starkt på att det finns ett klimathot, eftersom dom pengarna hade kunnat användas för att förebygga fattigdom i andra länder. Om dom pengarna gick till klimatforskning, är jag övertygad om att påskyndade klimateffekter existerar, men tanke på att klimathotet är ett misslyckande för marknaden men ändå satsar man pengar på det. Pengarna hade också kunnat användas till att kunna få fram fler jobb i västvärlden. Det är enligt mig starka anledningar till att det finns. En sådan pass stor summa skulle inte läggas på någonting som eventuellt är utopi.

måndag 16 april 2012

I will if you will

Ja vad kan vi människor egentligen göra för att stoppa den globala uppvärmningen? Många säger ”men vad spelar det för roll om vi inte gör något? Det är ju bara som en droppe i havet” Men det är ju alla dessa droppar som tillsammans bildar havet och det är alla dessa handlingar som kan hindra uppvärmningen. En individ kan inte rädda hela världen, tillexempel hur klarade egentligen egypterna att bygga pyramiderna? och hur klarade man att besegra Hitler? Jo, TILLSAMMANS
Vad borde vi då göra för att rädda jorden från den globala uppvärmningen, jag tänkte ta upp några exempel.
De vi som enskilda individer kan göra är att försöka tänka på vårat konsumerande, att vi kan tänka på att till större delen köpa lokala varor som inte har transporterats tusentals mil. Även något så litet som att släcka en lampa kan göra stor skillnad, under Earth Hour förra året så sparades hela 34.92 megawatt. 1 megawatt räcker att ge cirka 1000 hushåll ström under ett helt år! Alltså sparades ganska mycket energi under bara 1 timme. Tänk så skulle man ha en earth hour en gång i månaden under ett år då skulle man spara energi för 420 000 hushåll under ett år.


Det vi måste göra är att innan år 2050 måste vi ha minskat utsläppen av koldioxid med 50 procent om vi lyckas med det så kan vi se till så att temperaturen inte stiger och skenar iväg utan håller sig på cirka 2 grader varmare än idag. Forskare säger att vi måste satsa på förnyelsebara energienergikällor såsom vindkraft och vattenkraft.
Kollektivtrafiken borde också öka, jag tror inte att det skulle ge så stora resultat här i lilla Kalix men om vi skulle satsa på spårvagn, buss och tunnelbana i vi säger New York där det åker taxibilar till höger och vänster dygnet runt. Hur mycket skulle då utsläppen minska? Man skulle också kanske ha elbilar istället för vanliga taxibilar för i New York så åker man inte så långa turer och då skulle elektriciteten räcka för en sväng och sedan åker man och laddar bilen och åker ut igen. Och oftast så bildas det långa köer i stora städer och då går ju bilen bara på tomgång utan att ens röra på sig. Tänk vilka kolossala mängder koldioxid som släpps ut bara i New York på grund av taxibilarna. Och det är bara New York tänk alla andra stora städer då man nästan ”missbrukar” taxibilarna och är för lata för att kanske gå några hundra meter till mataffären.


Det finns cirka 13 237 gula taxibilar i New York

Hur mycket tror ni egentligen dom släpper ut? och hur stor del av utsläppen är på grund av bilarna?


Källor:
http://wiki.answers.com/Q/How_much_energy_was_saved_last_year_in_earth_hourhttp://wiki.answers.com/Q/How_many_homes_can_a_megawatt_power http://www.energikontorsydost.se/userfiles/file/Uppdrag%20och%20projekt/Yeptools/Greenpeace%20hur-raeddar-vi-klimatet.pdfhttp://en.wikipedia.org/wiki/Transportation_in_New_York_City

söndag 15 april 2012


Problem?
Den växthusgas som människan släpper ut mest av är Koldioxid (CO2). Trots att de flesta svenskar vet att koldioxid utsläppen kommer från förbränd fossila bränslen så tar vi gärna bilen till närmaste flygplats och flyger halva jorden runt till Thailand för att få sola och bada lite. Vi bryr oss helt enkelt inte om vad konsekvenserna blir. Klimatet i Sverige förändras ju knappast till något sämre. En del kallar det till och med för klimatförbättring. Men platser där det redan är extrem torka får stora problem.
  Beskrivning: http://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/images/news_images/3345/1003419_520_328.jpg
Inte bara sjöarna torkas ut, fukten ur marken avdunstar också. Det gör att inga växter kan leva, djuren som äter växter eller djur som lever på växterna tvingas fly eller dör. Människorna får också problem när odlingsmarkerna, brunnar och vattendrag torkar ut. I Tanzania på berget Kilimanjaro fanns en gång en gigantisk glaciär.
 Beskrivning: http://gfx.aftonbladet-cdn.se/image/12203006/210/normal/41b06df5fc7b4/kebnekaise
Byarna runt berget försörjer sig med vatten från glaciären. Vad händer när det inte längre finns någon is som kan smälta? Det är bara en tidsfråga innan även sjöarna som bildas av smältvattnet har avdunstat. Folket i byarna har inga bilar att hämta vattnet med. Männen bär de fyllda dunkarna till sina kärror. När kärrorna är fullastade väger de 120 kilo. En del hänger två extra dunkar på sidorna. Då väger kärran 160 kilo. Sedan får de vandra längs dammiga vägar upp till sin by för att dela med sig av vattnet.
Någonting viktigt att uppmärksamma är invandringen från krigs drabbade områden till Europa. Dessa invandrare flyr från sina länder för att komma bort från krig. Men vad kommer hända med Europa när t.ex. Himalayas glaciärer är slut? Hela Indien blir utan vatten…
Jag tror att riskerna är väldigt stora att morgondagens flyktingar i Europa kommer invandra av andra orsaker än krig i sina hemländer. Tänk dig flera hundra miljoner människor från Indien, Pakistan, Burma, några av världens mest tätbefolkade områden, utan vatten…
Vad skulle hända med Europa om dess befolkning ökade med 500 000 000invånare? Vi sliter redan hårt på de naturresurser vi har med våran befolkning som den är nu. Söker man på Google efter Europa + energiförsörjning, hittar man en hel del fakta om hur vindsnurror ska rädda miljön genom att ersätta kärnkraften. Men om Europas befolkning fördubblas tvivlar jag starkt på att vindkraft blir en bra lösning. Jag tror inte förnybar energi överhuvudtaget skulle kunna lösa elförsörjningsproblemen som skulle uppstå vid en sådan kraftig befolkningsökning. För att, så många vindsnurror, vattenkraft, solceller, osv, som det skulle krävas för att försörja så många hushåll skulle påverka miljön negativt. Hela ekosystem förstörs genom att man blir tvungen att bygga dammar i vattendragen. Laxen, t.ex. som simmar uppströms för att lägga sin rom i fjällvärlden kan inte ta sig förbi damm portarna och då föds heller inga nya laxar. Med det så dröjer det inte länge innan hela arten dör ut. Tanken på hur mycket skog som måste huggas ned för att få plats med tillräckligt många vindkraftverk är svindlande. Kärnkraft är en möjlig lösning men samtidigt inte. Det skulle nog gå att försörja större delen av den ökade befolkningen på det sättet. Men med fler kärnkraftverk ökar också riskerna för olyckor. En härdsmälta i ett kärnkraftverk ödelägger en hel stad, så jag skulle nog säga att riskerna blir för stora. ler inga nya fiskarsådan kraftig po
Finanskrisen som slog hårt på både Sverige och väldigt många andra länder under 2008 – 2009 orsakade många arbetslösa, företag som gått i konkurs för att folk inte kunde handla när de hade blivit arbetslösa. Med en ökad befolkning skulle det bli mer affärer, konkurrensen skulle öka, utbuden på varor skulle minska efter ett tag, priserna skulle stiga till taket. En inflation är i stort sätt oundviklig enligt mig… sist en kraftig inflation drabbade Europa var 2007. Vad var det då som inträffade 2008? Just det, finanskris.
Jag tror att om vi inte agerar nu, kommer växthuseffekten leda till att glaciärerna smälter, torka. Vatten-flyktingar från öst till västvärlden, följt av en Inflation och inte helt omöjligt en finanskris värre än vi någonsin varit med om.      http://www.aftonbladet.se/klimathotet/article12242805.ab
Kinesiska politiker har noterat detta ”morgondagens problem” och arbetar hårt för att få förslag så som att bara bilar med registrerings nummer som börjar på a – f ska få kör på måndagar och g – m på tisdagar, n – r på onsdagar, osv, att gå igenom. För att minska utsläppen av växthusgaser. Det har dock inte lyckats helt men i delar av Kina har de gått igenom. Även i städer som Aten, Peking och Tokio arbetas dessa förslag. Varför kineserna är så aktiva i dessa miljöfrågor, att minska koldioxidutsläppen, är dels för att större delen av världens befolkning bor i Asien, så om man får ett visst antal procent av befolkningen att förstå alvaret i situationen skulle de kunna göra stor skillnad.
Varför agerar vi inte då? jo för att vi människor har en tendens att ”börja i sista minuten”. Det är ju bara att gå tillbaks till sig själv, när blir läxan gjord? Jo dagen innan inlämningsdatum, i bästa fall två dagar innan. Jag säger inte att detta stämmer på alla. För det gör det inte, men på många.
Jag kan komma på 3 anledningar till varför folk inte bryr sig. Den första orsaken till varför människor blundar för klimathotet är helt säkert pengar. Det finns så många sätt att utnyttja våran planet till att tjäna pengar. Ett exempel är skövlingen av regnskog. Varje dag huggs flera områden stora som fotbollsplaner ned för att vi här i västvärlden ska kunna få våra fina vardagsrumsbord i exklusiva träslag. Den andra anledning till varför man inte ids reagera är ”tiden”. Som vi alla vet är det miljövänligare att åka buss än att köra bil. Men det tar ju mycket längre tid att vänta på bussen som kanske dessutom inte åker riktigt hela vägen fram. Därför tar man hellre bilen, då behöver man inte passa några busstider och man kommer dit man vill, snabbt och bekvämt. Den tredje orsaken är ”bekvämlighet”. Vi svenskar är så fruktansvärt bekväma. Man ids helt enkelt inte göra någonting åt att minska sina utsläpp. Vi tar bilen dit vi vill. Och det är ju inga problem med det… för oss. Vi har råd att flyga till värmen under vinterhalvåret och vi vill importera varor från andra länder. Men som sagt vi ser inte de verkliga konsekvenserna… kanske kommer vi inte göra det innan det är försent.
 Så vad kan vi göra då? Vad skulle kunna vara en realistisk lösning som faktiskt är möjlig att utföra? Vi är redan väldigt duktiga på att använda våra datorer, men jag tror att vi kan bli ännu bättre. Träden och växterna i naturen är det enda som tar hand om de ofantliga mängder koldioxid som släpps ut varje dag. Ändå avverkas över hundra hektar skog varje dag. Visserligen måste vi avverka en del skog för att få plats och virke till mer infrastruktur. På min skola slängs mängder av papper varje dag, några blad är till och med tomma. Om varje skola i hela Sverige skulle sätta en rimlig gräns för hur mycket papper varje elev får förbruka per termin skulle det både bli ekonomiskt bättre men även skulle det spara en hel del på våra naturresurser. Detta blir dock stadigt bättre, när jag gick på lågstadiet fick vi alla uppgifter och information i pappersform, det blev rörigt och inte allt för sällan så försvann viktiga blad helt spårlöst. Nu, mindre än 10 år senare går min lillebror på lågstadiet. Han får all information på sin schoolsoft men fortfarande kommer de flesta läxbladen i pappersform. Men inom en snar framtid kommer väl även dem som pdf-filer på schoolsoft.
En annan lösning som jag personligen skulle gå med på är att varje person i samhället skulle betala några extra kronor i skatt. Dessa pengar skulle sedan staten ge bort i form av bidrag till biltillverkare som producerar el-bilar. Biltillverkarna skulle då kunna sätta ett lägre pris på sina produkter och på så sätt locka fler köpare. Andra bilmärken skulle kanske haka på och då ökar även konkurrensen. Med fler folk som väljer att köra elbilar minskar även koldioxid utsläppen. Däremot tror jag inte ett sådant förslag skulle gå igenom eftersom skatterna är redan ganska höga och därför torr jag folk skulle rösta ner det direkt de hör ordet ”höjdskatt”.
Visst ska man kunna resa och köra bil. Men vi måste begränsa oss. Det är inte så svårt att minska sina utsläpp. Promenera eller cykla om du har jobbet eller skolan inom någorlunda avstånd. Gör det för din hälsa, gör det för att vi ska få en hållbar utveckling. Om varje person skulle säga detta för sig själv och lyssna på det, skulle vi inte ha något klimat hot.
Anton J

   

onsdag 4 april 2012

Den globala uppvärmningens följder

Den globala uppvärmningens följder

Värmen:

Värmen håller på att stiga och det gör så att flera tusen människor i fattiga länder dör.

Sjukdomar:

Olika sjukdomar kommer att spridas till andra ställen där det har varit för kallt tidigare.

Risk för krig:

När det blir översvämningar på grund av att vattennivåerna stiger, så kan det bli krig om vem som ska t.ex. Sverige på grund av platsbrist.

Europa:

Medelhavsområdet riskerar att drabbas av högre temperaturer och mindre nederbörd. Vissa forskare tror att det varmare klimatet kommer att försvaga golfströmmen så att den kanske t.om kommer att stanna. Och det gör så att det blir mycket kallare klimat i norra och västra Europa.

Globalt:

Vissa ställen som redan har för mycket nederbörd kommer att få mera regn. Medans ställen som är väldigt torra kommer att bli ännu torrare. Och det kommer att resultera i katastrofala följder.

Källor: 

http://klimatforandringen.nu/konsekvenser/

Hur ska vi lösa dessa problem?

Jag har läst  väldigt mycket om att klimathotet existerar, men hur ska vi egentligen lösa problemet?

På den här hemsidan, http://klimatforandringen.nu/losningar/ står det vad bland annat du som person kan göra för att bidra till en bättre miljö. Några av dessa saker är bland annat:

·         Byt till lågenergilampor, då de drar mycket mindre energi än andra, nackdelen är dock att det tar ett tag för lågenergilampor att lysa starkt. Men är det verkligen ett stort problem?

·         Välj lokalt producerad mat, som ej körts med båt eller lastbil från andra sidan jorden, då långa transporter leder till stora utsläpp.

·         Sänk innetemperaturen några grader, du dör knappast om det inte är + 25 oC utan + 20 oC.

·         Byt till klimatvänlig el (kontakta ditt elbolag).

·         Kör inte lika mycket bil, utan använd kollektiv trafik.

·         Återvinn och källsortera mer.

·         Stäng av elektronikprodukter (ej stand-by-läge via fjärrkontrollen), en mycket enkel lösning som knappt kräver någon tid av dig alls.




På denna hemsida står det även något intressant; ”Ingen vill göra något om inte alla gör det på samma gång.”. Det är ju helt rätt eftersom man själv tycker att ens egna gärningar knappt kan räknas då det finns så många andra som kan vara miljövänliga. Men hur blir det egentligen om alla tänker så? Ingenting händer.



Om vi fortsätter som vi gör så kommer jorden drabbas katastrofalt. Värmen som uppstår i t.ex. Afrika kommer kräva många människors liv. Om det blir varmare kommer fler sjukdomar bildas. Vattnet torkar ut. Översvämningar då glaciärerna smälter kommer inte bara att drabba andra utan även oss.




Är detta verkligen värt att strunta i?

Ekonomin är i fara!

Som jag skrev i ett av mina tidigare inlägg (http://kharenbluff.blogspot.se/2012/03/nagot-maste-ske-nu.html) kommer ekonomin att kollapsa eftersom att de kommer att kosta att massor med pengar att åtgärda.

Det jag menar med det är att naturkatastroferna har bara ökat och ökat och att bygga upp de landområdena kommer att kosta massor med pengar. Tänk alla hus och växter som blir förstörda under en naturkatastrof, att bygga ett nytt hus åt alla som är drabbade och plantera nya växter i området kommer att kosta en överhörd summa med pengar.

Men det är inte bara naturkatastroferna som kommer att kosta pengar, tänk alla som odlar frukt och grönskaer. Deras odlingar kommer inte att växa som de ska på grunda av att klimatet har förändrats. Då kommer länderna att köpa mindre från andra länder vilket kan vara bra eftersom att då minskar avgaserna en aning. Men problemet är ju då vad de ska göra av sina grödor. Allt de har odlat och försökt få och växa kommer att måsta slängas helt i onödan bara för att klimatet har förändrats. Det kommer att drabba ekonomi på ett drastiskt sätt, tänk såhär: Om vi inte köper grödor från andra länder så kommer deras ekonomi att försämras eftersom att de lever och får sin lön av bland annat exporten till andra länder. Om de då inte får sälja sina varor blir ju inkomsten mindre, vilket leder till att de handlar mindre och det kommer tillslut att förstöra hela deras ekonomi.

En sista sak jag tänkte på är att många forskare säger att vi ska köra mindre bil och att vi ska släppa ut mindre avgaser. Men ingen har någonsin sagt att man kanske ska sluta med alla motorsporter som finns. De åker bara runt, runt på en bana utan någon bra anledning över huvud taget. Jag tycker att man kanske även borde dra ner på motorsporten eftersom att den också släpper ut koldioxid. Det kanske inte gör en jätte skillnad men det är ju en början för att visa att vi vill hjälpa vårt klimat.

tisdag 3 april 2012

Vi slösar bort alldeles för mycket jord!

Vi måste sluta att överkonsumera innan jorden är helt förstörd. På 12 månader förbrukar vi naturtillgångar som tar jorden 15 månader att återskapa. Enligt WWF är det 30 procent mer än vad jorden klarar. Och jag tror faktiskt på den siffran. Den låter fullt trovärdig i mina öron. Och om vi ska säga att något land är värst på konsumtion så är det Förenade Arabemiraten och USA. Men vi kan inte säga att någon är värst, vi är alla lika delaktiga i miljön. För det handlar ju om platsen vi alla bor på, jorden.
Överkonsumerad Jordens resurser överkonsumeras av människan, visar en ny rapport från WWF.

Alla måste ändra på sina vanor för att det ska kunna bli bättre. För vi svenskar ligger på 18:e plats när det kommer till konsumtion. Och om alla på jorden skulle konsumera som oss behöver vi tre jordklot, och det är så att i dem rika länderna ökar konsumtionen medan den sjunker i dem fattiga länderna. Men den totala konsumtionen stiger ju självklart när vi blir fler människor dag för dag.                         
Resultat av för mycket konsumtion blir ju att ekosystemen rubbas och djurarter dör ut och det är värst för tropikernas djur, med cirka 50 procent har djuren minskat. Allt beror på att man skövlar skogar och gör om marken till fält. Men det kan ju se bra ut för vissa arter men är det inte lika bra att vi försöker rädda alla arter och inte bara några stycken. För vi kan ju inte se det positivt om det går bra för 5 arter medan 1000 andra arter dör.
Men det värsta är ju att vi inte ids tillverka saker själva utan vi ska frakta det runt hela jordklotet och då tär vi ju ännu mer på djuren. Vi släpper ut ännu mera koldioxid med alla våra stora skepp och flygplan. Nu idag måste vi välja om vi ska vara lata och se på när vi förstör hela jordklotet eller börja agera nu för en miljövänlig planet. Jag har då valt vilken sida jag ska stå på, vilken väljer du?


http://www.aftonbladet.se/klimathotet/article11594074.ab

tisdag 27 mars 2012

Tiden är snart ute

Alla som tror att växthuseffekten är en bluff tycker jag ska tänka om. Många säger att forskare förfalskar siffror och ändrar sanningen, jag tror inte att de ändrar sanningen. En del tror även att växthuseffekten inte existerar för att den inte drabbar oss. Och att vi inte har någonting att göra med den globala uppvärmningen och att vi då kan fortsätta exakt som vi gör. Men sanningen är den att den kanske inte har börjat påverka oss just nu, men om några år kommer den och om vi fortsätter som vi gör kommer hela framtiden för människan bli förstörd. Och när det väl har börjat så kan det bli väldigt svårt att förhindra det.
Det finns ett flertal sannolika konsekvenser i framtiden som kommer att inträffa om vi människor inte försöker göra något åt saken. Bristvaran vatten kommer att bli ännu mer nödvändig på grund av de höjda temperaturerna, som om att vi inte redan hade problem med att se till att alla människor får vatten ,idag har ungefär 1,1 miljarder personer inte tillgång till rent dricksvatten. Vad kommer då hända om vattnet blir ännu mer nödvändigt? Kommer siffrorna stiga? Antagligen.

   
Levnadsförhållandena kommer också att bli svårare för fattiga varma länder. Samma som vattnet så är detta redan ett problem. I Afrika dör var femte barn innan deras femårsdag på grund av levnadsförhållandena. Där finns inte bra sjukhus och ett litet barn måste få i sig näring och vätska för att inte dö, och i Afrika kommer det bli svårt att få mat till alla då skördarna kommer att bli förstörda på grund av det varma klimatet. Hur ska vi kunna hantera dessa problem om vi redan nu har problem? Hur många fler miljoner människor kommer att dö? Vi kan inte det låta hända.
Konsekvenserna av den globala uppvärmningen är inte att leka med, det är inte som konsekvenserna som du får ta om du skolkar i skolan. Dina handlingar drabbar inte bara sig själv utan hela världen. För dig kanske konsekvenserna blir att badsäsongen blir längre, toppen tänker väl vi. Men på de varmaste ställerna i världen blir det katastrof.

Människan har vandrat på jorden i cirka 125 000 år under dessa år har vi har åstadkommit fantastiska saker. Vi har uppfunnit botemedel mot svåra sjukdomar, uppfunnit ett stort antal maskiner och apparater. Vi har rest jorden runt och till och med landat människor på månen. Men vi har också hunnit förstöra jorden under de här 125 000 åren.

“Global warming sounds so big that it's hard to imagine that you as an individual can do anything about it ("what I do is such a tiny drop in the bucket it doesn't matter anyway"). But that's where you're wrong: the reason Earth is in peril is because of individual actions--by me, by you, by the person sitting next to you, by the person you bump into on the street. The bad news is that when we put all those individual actions together, it becomes on huge number--big enough to change climate, big enough to change how Earth supports life. The good news--the very good news--is that, just as the problem is the sum of what each one of us is doing, so is fixing the problem.”    - Anthony D. Barnosky
Artiklar som kan få dig att tänka om


Jag tycker att den här artikeln är väldigt bra. Den tar upp mycket om hur människans psyke får oss att reagera på klimat hotet, att vi inte förstår att något verkligen händer. Att vi inte uppfattar de små förändringarna utan behöver en stor katastrof för att verkligen fatta. Och att vi inte tänker på framtiden utan vi skjuter upp problemen till senare.



När jag läser denna artikel blir jag bara mer övertygad, det står helt tydligt att FN:S klimatpanel är helt säkra att klimat hotet existerar och att om vi inte gör något nu så kommer det bli stora konsekvenser. Tror ni verkligen att FN:s klimatpanel förfalskar sina mätningar och resultat? Nej, skulle inte tro det.


Källor:

Något måste ske nu!

Klimathotet förstör inte bara naturen utan även världens ekonomi. I London har man gjort studier/beräkningar som visar att klimatförändringarna kommer att kosta ca 51 biljoner kronor t.o.m. 2050. De är ungefär lika mycket pengar som ett av de båda världskrigen kostade.
Tony Blair, en av de som blir intervjuade i denna artikel, säger att klimathotet är den viktigaste frågan just nu. Jag håller med honom, det är inte bara växter och djur som drabbas utan även vår ekonomi. Om vi inte gör något kommer hela världens ekonomi att kollapsa och den kommer aldrig att kunna åtgärdas, eftersom att kostnaderna kommer att bli alldeles för stora.
Nicholas Stern, den andra killen i intervjun, menar att ett effektivt sätt att minska utsläppen är genom att USA, Kina och Indien gör allt de kan för att minska dem. eftersom att de är de tre länder som släpper ut mest föroreningar. Personligen tycker jag det är en bra ide men det räcker inte bara med att tre länder minskar utsläppen, alla måste hjälpa till.
Stern uppsattar även att det skulle kosta cirka en procent av alla länders BNP att minska utsläppen, om vi börjar nu.
Jag tycker att det är värt det, om vi inte gör något åt saken nu finns det risk för att många människor kan bli hemlösa på grund av torka och översvämningar, det finns en chans att två av fem djurarter dör ut och att ca en sjättedel av världens befolkning kan bli utan vatten.
Men det är fortfarande de som är mest oskyldiga som drabbas, de som har gjort minst för att vårat klimat ska förändras får det jobbigast. Det tycker jag är enormt orättvist och vi i de ”rikare” länderna borde göra allt vi kan för att hjälpa dem!
Källa (http://www.sydsvenskan.se/varlden/kostsamma-klimatforandringar/)

torsdag 22 mars 2012

En process på väg framåt.


Jag tror att många politiker försöker få människor att gå över till sidan att klimathotet är en bluff, för att kunna bevara en stor andel av västvärldens jobb, säkerhetspolitiska skäl, och för att hitta en anledning att inte behöva slösa en överdrivet stor andel pengar på gröna investeringar för klimatet. Bland annat USA, Ryssland och Tyskland har kommit överens om att fram till år 2050 kunna minska Co2-utsläppen, men bara för att dessa länder har skrivit på ett klimatavtal betyder inte det att avtalet försäkrar att Co2-utsläppen har minskat fram till 2050. Det är inte säkert att pengarna räcker till att kunna satsa helhjärtat på grön teknik, för om det är någonting som dominerar i det här fallet är det pengar och jag kan förstå båda sidorna - det är inte enkelt att veta vad man i längden och på kort sikt tjänar på att investera för eftersom det finns motpoler som säger att klimathotet är en bluff. Nu påstår jag själv inte att klimathotet är en bluff, eftersom det har skett drastiska miljöförändringar de senaste 100 åren och mycket väl kan betyda att klimatet förändras av onaturliga skäl och bör inte ignoreras med tanke på de följder ökad temperatur kan ge (som jag har nämnt i mitt tidigare inlägg. Klimathotet är verkligt: Den globala uppvärmningen). För att kunna komma närmare svaren om vad som ska göras åt klimatet måste det finnas medvetenhet, men också en hel del realism. Det måste kunna gå ihop ekonomiskt och samhället måste framförallt vara realistiskt uppbyggt. Det går inte att sträva efter utopi, men man kan sträva efter att modernisera samhället om processen kan sträcka sig över en längre tid. Forskare som är kunniga måste kunna ta ytterligare ett kliv fram istället för att yttra sig försiktigt, i jämförelse med en hel del okunniga människor som "tvärsäkert" gissar sig fram och utgår ifrån skräckpropaganda. Om vi bara använder oss av radikal skräckpropaganda som våra sociala medier sprider ut som grund, kommer vi inte kunna skapa ett hållbart samhälle därför att människor inte blir nog insatta i hur klimatet fungerar och vad som egentligen kan göras åt det. Människor får uppfattningen om att man måste rusa in i klimatpolitiken, men så behöver det inte alls vara eftersom positiva förändringar sker även om allting inte mirakulöst händer på en gång.Koldioxidutsläppen måste kunna minskas, men vi måste då kunna få bättre levnadsvillkor, annars kommer det inte ske några större satsningen på klimatet alls om vi inte kan tjäna på det. Nyckeln är att alla ska kunna tjäna på att satsa på att få ett bättre klimat.

För att det ska kunna bli en skillnad på klimatet, tycker jag att politiker ska stödja forskningen och utvecklingen (dvs. bidrag, skatter, engagemang och subventioner) eftersom pengarna är ett problem, men vi måste då också ta vårat EGET ansvar för hur mycket vi förbrukar, men också välja politiker som kan/vill införa bra villkor för klimatet, men också för vårat samhälle förutom klimatet. Inga beslut får orsaka sämre levnadsvillkor.
Alla partier har miljöpolitik och självklart när man läser ett partiprogram och hör t.ex miljöpartister prata miljöpolitik så låter det mycket bra, eftersom partiet sätter miljöfrågor som högsta punkt. De skriver på ett sådant sätt att det ska locka folk. De vill exempelvis inte skriva: "Vi vill höja bensinskatten med 2 kr genast". De har bra idéer om att minska koldioxidutsläppen, men en god vilja betyder inte att det kanske är en bra ideologi fullt ut och det är enbart ett exempel. Självklart tycker jag att kärnkraften ska tas bort när det finns alternativ, och men tycker inte att bensinpriserna ska höjas ytterligare eftersom det är krångel med kollektivtrafiken på många ställen runt om i landet där det går någon få buss någon gång om dagen. Miljöpariet är lite för att rusa iväg, och vill helst att allting ska ske på en dag vilket inte är möjligt. Går allting för fort kan det leda till en stor omskakning för samhället. (Jag hänvisar inte till kommunismen som slog fel). Jag tycker dock att fler politiker ska stödja forskning och utvecklingen, därför att samhället ska kunna satsa mer på miljövänlig energiomvandling och vi måste ha råd med det också. Till exempel kombinerad våg/vindkraft och solceller efter det ännu inte fullständigt går ihop ekonomiskt. Detsamma gäller transportmedel. MEN oavsett om det gäller Miljöpariet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna, eller Folkpariet (osv) så är det dom här besluten som är avgörande. Får vi ihop mer engagemang har vi en stadig grund vi kan utgå ifrån för det är våra beslut det hänger på och då behöver vi: AWARENESS (medvetenhet), tålamod, och vilja. Då kommer också bättre alternativ att bli möjliga. Då kommer vi att kunna använda oss av större summor för en bättre framtid men allting kan inte ske genast och det gäller ju inte bara Sverige. Positiva förändringar måste kunna få chansen att ske globalt och man måste kunna få förtroende för positiv förändring. Det går ju inte att bara förlita sig till propaganda, eftersom propaganda brukar vara långt ifrån sanningsenligt

Tätare samhällen skulle kunna göra det lättare att hitta lösningar, då miljövänligare transportmedel går att använda - men samhället skiljer sig mycket från storstad till landsbygd. T.ex spårtaxi är än så länge är utopi på många ställen, men redan möjligt i flera länder. Det gäller även magnettåg. Några av argumenten för magnettåg (maglev) ät att de bland annat är miljövänligare än TGV-tåg eftersom magnettåg drivs av el och magnetism. En stor nackdel är att magnettågen befinner sig i samma dilemma som elbilarna (det skulle krävas nya stationer, nya bangårdar, osv - allting måste byggas från grunden om de ska ersätta TGV-tågen). Om idén tillslut skulle bli möjligt i större delarna av Sverige (finns nämligen redan på vissa ställen runt om i världen, bland annat i Danmark, Brasilien, Spanien och Indien. Möjligheterna för de magnetdrivna tågen finns, men med tanke på enormt höga kostnader, skulle de troligen inte kunna ersätta TGV-tågen fullständigt men tanken är att minska koldioxidutsläppen eftersom TGV-tåg släpper ut dubbelt så mycket koldioxid än vad t.ex bussarna gör. Om koldioxid utsläppen ska kunna minskas, måste samhället vara beredd på förändringar. Det är dyrt, men jag anser att vi måste kunna ta en sak i taget. Det är en lång process men går att sätta upp som ett mål. Trafiken måste bli renare. 

En framtida möjlighet?
Modell av spårtaxi-"maskiner" (så kallade PRT:s - "personal rapid transits).


 

Källor:
http://framtidensenergi.wikispaces.com/Fusionskraft+av+Amanda+V,+Daniel,+Magdalena+och+Amanda+B 
http://politik.centerpartiet.net/var-politik-k-o/miljo-energi-klimat/miljopolitik/ 
http://www.moderat.se/web/Miljo_1_1_2.aspx 


måndag 12 mars 2012

Den globala uppvärmningen

Vad är växthusgaser och vad orsakas av dem? Klimatet har alltid varierat på grund att den bana jorden åker i runt solen faktiskt förändras. Ibland är banan formad som en oval, ibland rundare. Vad som också spelar in är avstånden mellan solen och jorden, samt koldioxiden. Koldioxid är också viktigt för att växthuseffekten ska kunna fungera. Ju fler växthusgaser i atmosfären, desto effektivare om växthusgaserna absorberas i rätt mängd. Vad växthuseffekten bidrar med är troligen ett tiotal grader varme på jorden än vad det egentligen skulle ha varit. Utan växthuseffekten skulle det därför inte vara möjligt att leva på jorden. Det leder till att temperaturen på jordytan stiger. Vid förbränning av kol, olja eller naturgas ökar koldioxidhalten i atmosfären och nu har vi kommit till en tid då vi inser att koldioxidhalten måste minskas. Jordens medeltemperatur har de senaste 100 åren ökat med nästan en hel grad. Fram tills 2100 kan då medeltemperaturen öka med hela 6 grader. Temperaturen stiger och klimatet förändras trots att Jordens bana runt solen, samt avståndet mellan solen och jorden är en faktor. I sin tur blir jordens klimat varmare än naturligt och det kan leda till katastrofala konsekvenser (som redan har börjat sätta igång).


Vad leder växthusgaserna till? (några av konsekvenserna)
Smältande glaciärisar: De smältande glaciärisarna leder i sin tur till översvämningar, risken för att ekosystem förstörs ökar, och det sker en brist på dricksvatten enligt en rapport från WWF. Havsnivån kommer även att stiga, vattnets volym ökar när vattnets värms upp och blandas med smältvattnet. Det som riskeras att översvämmas är Ö-nationer i Indiska oceanen och Fijiöarna. Risken är att de täcks helt utav de smältande glasciärisarnas vatten. Om värmen ökar med 6 grader på ställen där det redan är mycket varmt eller mycket kallt, sker värmeböljor och torka på de värma ställena, och djurarter dör ut medans på kalla ställen där vi har våra glaciärisar blir bland annat isbörnar utrotningshotade och deras ekosystem förstörs. 

Koldxidhalten i atmosfären inte ska överskrida och bli till en fara för allt levande och vad har gjort att riskerna har ökat nu?
Jo, vi måste kunna begränsa de resurser vi har, utan att helt sluta använda dem, och vi måste hitta ett sätt att utnyttja vår energi på ett naturligt sätt som inte leder till farliga utsläpp. Däremot finns det en hel del problem. Olja och naturgaser ökar t ex koldioxidhalten i atmosfären. Vad kan vi göra åt detta? Jo, T ex solceller är dyra än så länge, även om priset sjunker, torvbrytning orsakar skada i landskapet och vattenkraft leder till att deras vattenmagasin förändrar landskapet och rubbar ekosystem. Däremot hade vindkraft kunna vara att bra alternativ, men infraljudet kan leda till problem och tillgången till vindkraften är ojämn. En helhjärtad satsning på vågenergi går inte ännu ihop ekonomiskt, men jag anser att det skulle vara ett av dem bästa alternativen eftersom det inte orsakar farliga utsläpp och kräver inga miljöfarliga bränsletransporter. Eftersom generatorn sitter väldigt långt, långt nere finns det inte mycket den tar skada på. Vad som egentligen händer är att delen av generatorn som rör på sig sitter i en boj. Vågorna får bojen att röra på sig och när bojen rör på sig omvandlas det till energi genom att generatorn också börjar flytta sig fram och tillbaka. En redogörelse på det är att processen är rätt så naturlig. Jag tycker att det är dessa typer av lösningar vi ska försöka hitta med tanke på att vågkraftverken även kan göra gott för naturen när den inte tar så stor skada på den. Om vågkraftverk skulle fungera i längden återstår att forska om (om det är stabilt). T.ex Tidvatten är ekonomiskt bra i vissa områden och med jordvärme (värme i vattendrag och sjöar) är den låga temperaturen ett problem. Den låga temperaturen gör att den här typen av värmeenergi är svår att utnyttja. Biobränslet tar mycket plats medan den växer, och geotermisk energi är bara bra i vissa områden (t ex på Island). Stenkol och koks ökar däremot koldioxidhalten och vårat mål är ju att koldioxidhalten ska minskas.



Vad bidrar då mindre till den globala uppvärmningen när det gäller energiomvandling? Jo, vindenergi och vågenergi, t ex solfångare är inte möjligt under vinterhalvåren. Problemet är då väldigt tydligen gällande miljövänligare resurser och det är att vissa energikällor inte går ihop ekonomiskt och eventuellt behöver mer forskning. Nackdelarna är att det inte är allt för bra med vindenergi om vindkraftverken är dåligt placerade. Klimatet ska inte skapa missöde. Koldioxidhalten ska kunna hållas på en jämn nivå. Bostäder och industrier släpper ut koldioxid. Metangas avges från boskap, sumpmarker och risfält, trafik avger koldioxid - den måste minskas!

Al Gore i "En obekväm sanning"
Vad jag tycker är bland de allra viktigaste sakerna att fokusera på i första hand är självklart att kunna minska på växthusgaserna. Vi måste därför försöka begränsa utsläppen och finna ett sätt att använda sig av förnybar energi och försöka få det att gå ihop ekonomiskt. Vi behöver annan teknik än t ex olja som kan minska utsläppen från bilar och transporter. Det är lätt att säga att energiproduktionen står för 24 % men om vi slår ihop transporter, jordbruk, industri, flyget och avskogning står de tillsammans för fler växthusgaser än energiproduktionen. Därför måste försöka satsa på dessa faktorer först medan vi strävar att kunna hitta ett sätt att hitta skonsammare alternativ. Jag tror att den globala uppvärmningen är på riktigt, eftersom jordens medeltemperatur har ökat med 0, 7 grader efter de senaste 100 åren och för att faktiskt större delen av utsläppen sker av mänsklig aktivitet. (halten ökade efter utbrottet av den industriella revolutionen).
Jag tycker vi måste satsa på är vindkraft, vågkraft, och solceller. Jag anser att vi måste använda oss alla 3 för att energiproduktionen ska kunna fungera till en början, men tanke på att vindraftens tillgångar är ojämna, och infraljud kan störa processen. Då behövs vågkraften och solcellerna. Men även dessa kan störa våran miljö på olika sätt men är bra ersättningar för att kunna minska på koldioxidutsläppen medan ytterligare forskning sker. 


Vilket skulle kunna vara det bästa alternativet?
På lång sikt, tycker jag att det som skulle vara det absolut bästa alternativet (men som kommer ta lång tid att införskaffa) som inte missgynnar miljön är fusionkraftverk istället för kärnkraft. Kärnfusion är en process då atomkärnor förenas, och bildar massivare kärnor, men är än så länge bara utopi och behöver mer forskning. Tanken är att kunna utvinna energin ur dem. Fördelarna med fusionkraft är att ett fusionkraftverk kan byggas i stort sett var som helst, vi skulle inte behöva så många reaktorer i världen eftersom energimängden man utvinner är så stor, det finns en stor mängd av resurserna för fusionskraften, vad som blir rest av den utvunna energin är helium, och helium släpper inte ut några växthusgaser (och är heller inte radioaktivt). Fusionskraften är inte heller beroende av ett särskilt klimat. Nackdelarna är att vi inte använder oss av fusion idag, samt att kostnaderna att bygga upp fusionskraftverk skulle vara enormt höga och behöver mycket mer forskning. Dock finns det en väldigt stor fördel med fusionkraften om vi kan få det att gå ihop ekonomiskt, och det är att  fusionkraft bland annat sker i solen och stjärnorna. Hela våran värld skulle kunna klara oss på samma kraft. Tänk er då vilka möjligheter vi skulle kunna ha om vi lyckades få fusionkraft att fungera. Då har vi någonting som kommer att övergöra hela vår framtid.


Källor: PULS FYSIKBOK, GEOGRAFI-boken, samhällsboken



torsdag 1 mars 2012

Ingen bluff!



Vad är egentligen växthuseffekten?
Atmosfären är det som skyddar jorden och människorna från solens UV-strålning. När UV strålningen träffar atmosfären absorberas den och studsar tillbaks ut i rymden, men ungefär 50% av stålningen når ändå ned till jordytan och värmer upp den. Strålningen som kommer ned till jordytan studsar även den tillbaks ut i rymden, det är här som koldioxidhalten i atmosfären kommer med i bilden. Koldioxiden gör att strålningen inte tar sig tillbaks ut i rymden utan studsar ner mot jordytan igen och då blir det en växthuseffekt.  
Sedan den industriella revolutionen började i slutet på arton hundratalet har mänskligheten ökat halten av växthusgaser i atmosfären markant. Människan har alltså rubbat på den balans som reglerar att exakt rätt mängd UV-strålning stannar på jorden. År 1950 bestod atmosfären av 310partspermillion koldioxid, år 2000 bestod atmosfären av 368ppm koldioxid. Under den tiden steg medeltemperaturen på jorden med ungefär 0,4grader. Och om vi fortsätter i den takt vi håller nu kommer temperaturen på jordytan att stiga med ungefär 6grader fram till år 2100.
Det ser kanske inte ut att vara några drastiska förändringar temperatur mässigt på jorden men det är inte det som är hotet. Det är hastigheten på temperatur förändringarna som väcker uppmärksamhet hos forskarna.
Räknat per capita är de svenska utsläppen höga jämfört med det globala genomsnittet. Men de är ändå ganska låga om man jämför med t.ex. USA.
Några olika växthusgaser.
De växthusgaserna som människan släpper ut just nu är koldioxid som utgör ungefär 70% av alla utsläppen, sen finns det även metangaser, dikväveoxid och fluorerade gaser.
Isen på Antarktis har mycket att berätta vad gällande koldioxid utsläpp. Under varje vinter när det snöar tar snön med sig smutsiga utsläpp som sedan packas i isen, om man gör ett tvärsnitt i glaciären kan man se små streck i isen ungefär var 10:e cm. Dessa lager föreställer olika vintrar. I lagerna kan man se hur mycket koldioxid som fanns i luften och som packade ned i isen under just den vintern. Enligt en studie som gjordes år 2003 fanns det 280ppm koldioxid i luften innan den industriella revolutionen. Enligt samma studie var halten CO2 30% högre år 2000, 368ppm.
Koldioxid är en långvarig gas, med det menar jag att den stannar i atmosfären länge och påverkar klimatet under en lång tid.
Enligt International Energy Agency släpptes det ut 24 miljarder ton koldioxid år 2000 av fossila bränslen. USA svarade för 25 procent av de globala utsläppen av fossil koldioxid, trots att bara 5 procent av världens befolkning bor i USA. Skogsskövlingen uppskattas under de senaste 20åren ha bidragit med 25% av växthusgas utsläppen.
Om koldioxid utsläppen fortsätter i denna takt kommer medeltemperaturen på jorden att öka med flera grader fram till år 2100, den stora Grönlandsisen kommer då att vara helt borta.
Hur påverkar detta oss människor om nu lite is smälter?
Jo så här är det, om så mycket is smälter så kommer låglänta områden att dränkas. Det låter ju inget vidare? Sorgligt nog är det faktiskt ett litet problem mot för vad som händer när allt sötvatten från isarna rinner ut i atlanten. Den varma golfströmmen som gör att vi inte har permafrost här i Norrbotten kommer att stanna och en ny istid vankas.
Hur mycket måste då utsläppen minska för att vi ska få en hållbar utveckling?
För att undvika allvarliga effekter måste utsläppen av växthusgaser på hundra års sikt minska till en liten bråkdel av dagens nivå. Klimatkonventionens mål är att växthusgaserna ska ligga på en nivå som förhindrar att vi påverkar vårat klimat på ett "farligt sätt". Ett bra riktmärke är att vi ska hålla utsläppen på samma nivå som innan den industriella revolutionen.
Detta låter kanske för många som någonting fullständigt omöjligt. Å jo en del kanske lite jobbiga förändringar måste göras, men för guds skull, människan har klarat att bygga en flera hundra kilometer lång mur i sten med sina bara händer. Förändringar som att ta cykeln istället för bilen till skolan varje dag är ju rena nonsens problemen om man jämför med ”the great Chinese wall”. Alla kan förändras, det är bara frågan om att vilja. Budskapet jag försöker förmedla är att människan måste få upp ögonen för detta, vi måste tänka att vi gör det ju för oss själva, för att få en hållbar framtid.
Tillsammans kan vi göra detta!
Mvh Anton J

tisdag 28 februari 2012

Klimathotet är verkligt!




Det finns folk som säger att klimathotet är en bluff, att allt som händer är helt naturligt. Jag håller inte med.
2003 var det så varmt i Europa att tiotusentals människor dog på grund av hettan, är det normalt. Brukar människor, tiotusentals människor, dö i Europa för att det är varmt? Nej, så var det inte förut, men nu blir det mer och mer vanligt att människor dör på grund av värmen.  (http://klimatforandringen.nu/konsekvenser/)
Den globala uppvärmingen gör inte bara att det blir varmare, den förstör naturen. Glaciärer smälter, berg blir mindre och hela årstider blir förstörda.
En glaciär i Peru som på 22 år, nästan har smält bort
Här (http://www.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/utrikes/article12202381.ab)  kan du se hur fel klimatet har blivit. De är mitt i en regnperiod, men just nu är det torka där. Deras odlingar blir förstörda på grund av bristen på regn. Deras arbete för att överleva blir förstört och de har inget vatten att dricka. Alla byar slåss om det lilla vatten som finns. Något är helt fel och det är dags att inse att vi måste göra något åt det! De som bidrar minst till de ändrade klimatet, får ta den största smällen. Är det rättvist?!