Ingen bluff!

Vad är egentligen växthuseffekten?

Atmosfären är det som skyddar jorden och människorna från solens UV-strålning. När UV strålningen träffar atmosfären absorberas den och studsar tillbaks ut i rymden, men ungefär 50% av stålningen når ändå ned till jordytan och värmer upp den. Strålningen som kommer ned till jordytan studsar även den tillbaks ut i rymden, det är här som koldioxidhalten i atmosfären kommer med i bilden. Koldioxiden gör att strålningen inte tar sig tillbaks ut i rymden utan studsar ner mot jordytan igen och då blir det en växthuseffekt.  

Sedan den industriella revolutionen började i slutet på arton hundratalet har mänskligheten ökat halten av växthusgaser i atmosfären markant. Människan har alltså rubbat på den balans som reglerar att exakt rätt mängd UV-strålning stannar på jorden. År 1950 bestod atmosfären av 310partspermillion koldioxid, år 2000 bestod atmosfären av 368ppm koldioxid. Under den tiden steg medeltemperaturen på jorden med ungefär 0,4grader. Och om vi fortsätter i den takt vi håller nu kommer temperaturen på jordytan att stiga med ungefär 6grader fram till år 2100.

Det ser kanske inte ut att vara några drastiska förändringar temperatur mässigt på jorden men det är inte det som är hotet. Det är hastigheten på temperatur förändringarna som väcker uppmärksamhet hos forskarna.

Räknat per capita är de svenska utsläppen höga jämfört med det globala genomsnittet. Men de är ändå ganska låga om man jämför med t.ex. USA.

Några olika växthusgaser.

De växthusgaserna som människan släpper ut just nu är koldioxid som utgör ungefär 70% av alla utsläppen, sen finns det även metangaser, dikväveoxid och fluorerade gaser.

Isen på Antarktis har mycket att berätta vad gällande koldioxid utsläpp. Under varje vinter när det snöar tar snön med sig smutsiga utsläpp som sedan packas i isen, om man gör ett tvärsnitt i glaciären kan man se små streck i isen ungefär var 10:e cm. Dessa lager föreställer olika vintrar. I lagerna kan man se hur mycket koldioxid som fanns i luften och som packade ned i isen under just den vintern. Enligt en studie som gjordes år 2003 fanns det 280ppm koldioxid i luften innan den industriella revolutionen. Enligt samma studie var halten CO2 30% högre år 2000, 368ppm.

Koldioxid är en långvarig gas, med det menar jag att den stannar i atmosfären länge och påverkar klimatet under en lång tid.

Enligt International Energy Agency släpptes det ut 24 miljarder ton koldioxid år 2000 av fossila bränslen. USA svarade för 25 procent av de globala utsläppen av fossil koldioxid, trots att bara 5 procent av världens befolkning bor i USA. Skogsskövlingen uppskattas under de senaste 20åren ha bidragit med 25% av växthusgas utsläppen.

Om koldioxid utsläppen fortsätter i denna takt kommer medeltemperaturen på jorden att öka med flera grader fram till år 2100, den stora Grönlandsisen kommer då att vara helt borta.

Hur påverkar detta oss människor om nu lite is smälter?

Jo så här är det, om så mycket is smälter så kommer låglänta områden att dränkas. Det låter ju inget vidare? Sorgligt nog är det faktiskt ett litet problem mot för vad som händer när allt sötvatten från isarna rinner ut i atlanten. Den varma golfströmmen som gör att vi inte har permafrost här i Norrbotten kommer att stanna och en ny istid vankas.

Hur mycket måste då utsläppen minska för att vi ska få en hållbar utveckling?

För att undvika allvarliga effekter måste utsläppen av växthusgaser på hundra års sikt minska till en liten bråkdel av dagens nivå. Klimatkonventionens mål är att växthusgaserna ska ligga på en nivå som förhindrar att vi påverkar vårat klimat på ett "farligt sätt". Ett bra riktmärke är att vi ska hålla utsläppen på samma nivå som innan den industriella revolutionen.

Detta låter kanske för många som någonting fullständigt omöjligt. Å jo en del kanske lite jobbiga förändringar måste göras, men för guds skull, människan har klarat att bygga en flera hundra kilometer lång mur i sten med sina bara händer. Förändringar som att ta cykeln istället för bilen till skolan varje dag är ju rena nonsens problemen om man jämför med ”the great Chinese wall”. Alla kan förändras, det är bara frågan om att vilja. Budskapet jag försöker förmedla är att människan måste få upp ögonen för detta, vi måste tänka att vi gör det ju för oss själva, för att få en hållbar framtid.

Tillsammans kan vi göra detta!

Mvh Anton J