tisdag 27 mars 2012

Tiden är snart ute

Alla som tror att växthuseffekten är en bluff tycker jag ska tänka om. Många säger att forskare förfalskar siffror och ändrar sanningen, jag tror inte att de ändrar sanningen. En del tror även att växthuseffekten inte existerar för att den inte drabbar oss. Och att vi inte har någonting att göra med den globala uppvärmningen och att vi då kan fortsätta exakt som vi gör. Men sanningen är den att den kanske inte har börjat påverka oss just nu, men om några år kommer den och om vi fortsätter som vi gör kommer hela framtiden för människan bli förstörd. Och när det väl har börjat så kan det bli väldigt svårt att förhindra det.
Det finns ett flertal sannolika konsekvenser i framtiden som kommer att inträffa om vi människor inte försöker göra något åt saken. Bristvaran vatten kommer att bli ännu mer nödvändig på grund av de höjda temperaturerna, som om att vi inte redan hade problem med att se till att alla människor får vatten ,idag har ungefär 1,1 miljarder personer inte tillgång till rent dricksvatten. Vad kommer då hända om vattnet blir ännu mer nödvändigt? Kommer siffrorna stiga? Antagligen.

   
Levnadsförhållandena kommer också att bli svårare för fattiga varma länder. Samma som vattnet så är detta redan ett problem. I Afrika dör var femte barn innan deras femårsdag på grund av levnadsförhållandena. Där finns inte bra sjukhus och ett litet barn måste få i sig näring och vätska för att inte dö, och i Afrika kommer det bli svårt att få mat till alla då skördarna kommer att bli förstörda på grund av det varma klimatet. Hur ska vi kunna hantera dessa problem om vi redan nu har problem? Hur många fler miljoner människor kommer att dö? Vi kan inte det låta hända.
Konsekvenserna av den globala uppvärmningen är inte att leka med, det är inte som konsekvenserna som du får ta om du skolkar i skolan. Dina handlingar drabbar inte bara sig själv utan hela världen. För dig kanske konsekvenserna blir att badsäsongen blir längre, toppen tänker väl vi. Men på de varmaste ställerna i världen blir det katastrof.

Människan har vandrat på jorden i cirka 125 000 år under dessa år har vi har åstadkommit fantastiska saker. Vi har uppfunnit botemedel mot svåra sjukdomar, uppfunnit ett stort antal maskiner och apparater. Vi har rest jorden runt och till och med landat människor på månen. Men vi har också hunnit förstöra jorden under de här 125 000 åren.

“Global warming sounds so big that it's hard to imagine that you as an individual can do anything about it ("what I do is such a tiny drop in the bucket it doesn't matter anyway"). But that's where you're wrong: the reason Earth is in peril is because of individual actions--by me, by you, by the person sitting next to you, by the person you bump into on the street. The bad news is that when we put all those individual actions together, it becomes on huge number--big enough to change climate, big enough to change how Earth supports life. The good news--the very good news--is that, just as the problem is the sum of what each one of us is doing, so is fixing the problem.”    - Anthony D. Barnosky
Artiklar som kan få dig att tänka om


Jag tycker att den här artikeln är väldigt bra. Den tar upp mycket om hur människans psyke får oss att reagera på klimat hotet, att vi inte förstår att något verkligen händer. Att vi inte uppfattar de små förändringarna utan behöver en stor katastrof för att verkligen fatta. Och att vi inte tänker på framtiden utan vi skjuter upp problemen till senare.



När jag läser denna artikel blir jag bara mer övertygad, det står helt tydligt att FN:S klimatpanel är helt säkra att klimat hotet existerar och att om vi inte gör något nu så kommer det bli stora konsekvenser. Tror ni verkligen att FN:s klimatpanel förfalskar sina mätningar och resultat? Nej, skulle inte tro det.


Källor:

Något måste ske nu!

Klimathotet förstör inte bara naturen utan även världens ekonomi. I London har man gjort studier/beräkningar som visar att klimatförändringarna kommer att kosta ca 51 biljoner kronor t.o.m. 2050. De är ungefär lika mycket pengar som ett av de båda världskrigen kostade.
Tony Blair, en av de som blir intervjuade i denna artikel, säger att klimathotet är den viktigaste frågan just nu. Jag håller med honom, det är inte bara växter och djur som drabbas utan även vår ekonomi. Om vi inte gör något kommer hela världens ekonomi att kollapsa och den kommer aldrig att kunna åtgärdas, eftersom att kostnaderna kommer att bli alldeles för stora.
Nicholas Stern, den andra killen i intervjun, menar att ett effektivt sätt att minska utsläppen är genom att USA, Kina och Indien gör allt de kan för att minska dem. eftersom att de är de tre länder som släpper ut mest föroreningar. Personligen tycker jag det är en bra ide men det räcker inte bara med att tre länder minskar utsläppen, alla måste hjälpa till.
Stern uppsattar även att det skulle kosta cirka en procent av alla länders BNP att minska utsläppen, om vi börjar nu.
Jag tycker att det är värt det, om vi inte gör något åt saken nu finns det risk för att många människor kan bli hemlösa på grund av torka och översvämningar, det finns en chans att två av fem djurarter dör ut och att ca en sjättedel av världens befolkning kan bli utan vatten.
Men det är fortfarande de som är mest oskyldiga som drabbas, de som har gjort minst för att vårat klimat ska förändras får det jobbigast. Det tycker jag är enormt orättvist och vi i de ”rikare” länderna borde göra allt vi kan för att hjälpa dem!
Källa (http://www.sydsvenskan.se/varlden/kostsamma-klimatforandringar/)

torsdag 22 mars 2012

En process på väg framåt.


Jag tror att många politiker försöker få människor att gå över till sidan att klimathotet är en bluff, för att kunna bevara en stor andel av västvärldens jobb, säkerhetspolitiska skäl, och för att hitta en anledning att inte behöva slösa en överdrivet stor andel pengar på gröna investeringar för klimatet. Bland annat USA, Ryssland och Tyskland har kommit överens om att fram till år 2050 kunna minska Co2-utsläppen, men bara för att dessa länder har skrivit på ett klimatavtal betyder inte det att avtalet försäkrar att Co2-utsläppen har minskat fram till 2050. Det är inte säkert att pengarna räcker till att kunna satsa helhjärtat på grön teknik, för om det är någonting som dominerar i det här fallet är det pengar och jag kan förstå båda sidorna - det är inte enkelt att veta vad man i längden och på kort sikt tjänar på att investera för eftersom det finns motpoler som säger att klimathotet är en bluff. Nu påstår jag själv inte att klimathotet är en bluff, eftersom det har skett drastiska miljöförändringar de senaste 100 åren och mycket väl kan betyda att klimatet förändras av onaturliga skäl och bör inte ignoreras med tanke på de följder ökad temperatur kan ge (som jag har nämnt i mitt tidigare inlägg. Klimathotet är verkligt: Den globala uppvärmningen). För att kunna komma närmare svaren om vad som ska göras åt klimatet måste det finnas medvetenhet, men också en hel del realism. Det måste kunna gå ihop ekonomiskt och samhället måste framförallt vara realistiskt uppbyggt. Det går inte att sträva efter utopi, men man kan sträva efter att modernisera samhället om processen kan sträcka sig över en längre tid. Forskare som är kunniga måste kunna ta ytterligare ett kliv fram istället för att yttra sig försiktigt, i jämförelse med en hel del okunniga människor som "tvärsäkert" gissar sig fram och utgår ifrån skräckpropaganda. Om vi bara använder oss av radikal skräckpropaganda som våra sociala medier sprider ut som grund, kommer vi inte kunna skapa ett hållbart samhälle därför att människor inte blir nog insatta i hur klimatet fungerar och vad som egentligen kan göras åt det. Människor får uppfattningen om att man måste rusa in i klimatpolitiken, men så behöver det inte alls vara eftersom positiva förändringar sker även om allting inte mirakulöst händer på en gång.Koldioxidutsläppen måste kunna minskas, men vi måste då kunna få bättre levnadsvillkor, annars kommer det inte ske några större satsningen på klimatet alls om vi inte kan tjäna på det. Nyckeln är att alla ska kunna tjäna på att satsa på att få ett bättre klimat.

För att det ska kunna bli en skillnad på klimatet, tycker jag att politiker ska stödja forskningen och utvecklingen (dvs. bidrag, skatter, engagemang och subventioner) eftersom pengarna är ett problem, men vi måste då också ta vårat EGET ansvar för hur mycket vi förbrukar, men också välja politiker som kan/vill införa bra villkor för klimatet, men också för vårat samhälle förutom klimatet. Inga beslut får orsaka sämre levnadsvillkor.
Alla partier har miljöpolitik och självklart när man läser ett partiprogram och hör t.ex miljöpartister prata miljöpolitik så låter det mycket bra, eftersom partiet sätter miljöfrågor som högsta punkt. De skriver på ett sådant sätt att det ska locka folk. De vill exempelvis inte skriva: "Vi vill höja bensinskatten med 2 kr genast". De har bra idéer om att minska koldioxidutsläppen, men en god vilja betyder inte att det kanske är en bra ideologi fullt ut och det är enbart ett exempel. Självklart tycker jag att kärnkraften ska tas bort när det finns alternativ, och men tycker inte att bensinpriserna ska höjas ytterligare eftersom det är krångel med kollektivtrafiken på många ställen runt om i landet där det går någon få buss någon gång om dagen. Miljöpariet är lite för att rusa iväg, och vill helst att allting ska ske på en dag vilket inte är möjligt. Går allting för fort kan det leda till en stor omskakning för samhället. (Jag hänvisar inte till kommunismen som slog fel). Jag tycker dock att fler politiker ska stödja forskning och utvecklingen, därför att samhället ska kunna satsa mer på miljövänlig energiomvandling och vi måste ha råd med det också. Till exempel kombinerad våg/vindkraft och solceller efter det ännu inte fullständigt går ihop ekonomiskt. Detsamma gäller transportmedel. MEN oavsett om det gäller Miljöpariet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna, eller Folkpariet (osv) så är det dom här besluten som är avgörande. Får vi ihop mer engagemang har vi en stadig grund vi kan utgå ifrån för det är våra beslut det hänger på och då behöver vi: AWARENESS (medvetenhet), tålamod, och vilja. Då kommer också bättre alternativ att bli möjliga. Då kommer vi att kunna använda oss av större summor för en bättre framtid men allting kan inte ske genast och det gäller ju inte bara Sverige. Positiva förändringar måste kunna få chansen att ske globalt och man måste kunna få förtroende för positiv förändring. Det går ju inte att bara förlita sig till propaganda, eftersom propaganda brukar vara långt ifrån sanningsenligt

Tätare samhällen skulle kunna göra det lättare att hitta lösningar, då miljövänligare transportmedel går att använda - men samhället skiljer sig mycket från storstad till landsbygd. T.ex spårtaxi är än så länge är utopi på många ställen, men redan möjligt i flera länder. Det gäller även magnettåg. Några av argumenten för magnettåg (maglev) ät att de bland annat är miljövänligare än TGV-tåg eftersom magnettåg drivs av el och magnetism. En stor nackdel är att magnettågen befinner sig i samma dilemma som elbilarna (det skulle krävas nya stationer, nya bangårdar, osv - allting måste byggas från grunden om de ska ersätta TGV-tågen). Om idén tillslut skulle bli möjligt i större delarna av Sverige (finns nämligen redan på vissa ställen runt om i världen, bland annat i Danmark, Brasilien, Spanien och Indien. Möjligheterna för de magnetdrivna tågen finns, men med tanke på enormt höga kostnader, skulle de troligen inte kunna ersätta TGV-tågen fullständigt men tanken är att minska koldioxidutsläppen eftersom TGV-tåg släpper ut dubbelt så mycket koldioxid än vad t.ex bussarna gör. Om koldioxid utsläppen ska kunna minskas, måste samhället vara beredd på förändringar. Det är dyrt, men jag anser att vi måste kunna ta en sak i taget. Det är en lång process men går att sätta upp som ett mål. Trafiken måste bli renare. 

En framtida möjlighet?
Modell av spårtaxi-"maskiner" (så kallade PRT:s - "personal rapid transits).


 

Källor:
http://framtidensenergi.wikispaces.com/Fusionskraft+av+Amanda+V,+Daniel,+Magdalena+och+Amanda+B 
http://politik.centerpartiet.net/var-politik-k-o/miljo-energi-klimat/miljopolitik/ 
http://www.moderat.se/web/Miljo_1_1_2.aspx 


måndag 12 mars 2012

Den globala uppvärmningen

Vad är växthusgaser och vad orsakas av dem? Klimatet har alltid varierat på grund att den bana jorden åker i runt solen faktiskt förändras. Ibland är banan formad som en oval, ibland rundare. Vad som också spelar in är avstånden mellan solen och jorden, samt koldioxiden. Koldioxid är också viktigt för att växthuseffekten ska kunna fungera. Ju fler växthusgaser i atmosfären, desto effektivare om växthusgaserna absorberas i rätt mängd. Vad växthuseffekten bidrar med är troligen ett tiotal grader varme på jorden än vad det egentligen skulle ha varit. Utan växthuseffekten skulle det därför inte vara möjligt att leva på jorden. Det leder till att temperaturen på jordytan stiger. Vid förbränning av kol, olja eller naturgas ökar koldioxidhalten i atmosfären och nu har vi kommit till en tid då vi inser att koldioxidhalten måste minskas. Jordens medeltemperatur har de senaste 100 åren ökat med nästan en hel grad. Fram tills 2100 kan då medeltemperaturen öka med hela 6 grader. Temperaturen stiger och klimatet förändras trots att Jordens bana runt solen, samt avståndet mellan solen och jorden är en faktor. I sin tur blir jordens klimat varmare än naturligt och det kan leda till katastrofala konsekvenser (som redan har börjat sätta igång).


Vad leder växthusgaserna till? (några av konsekvenserna)
Smältande glaciärisar: De smältande glaciärisarna leder i sin tur till översvämningar, risken för att ekosystem förstörs ökar, och det sker en brist på dricksvatten enligt en rapport från WWF. Havsnivån kommer även att stiga, vattnets volym ökar när vattnets värms upp och blandas med smältvattnet. Det som riskeras att översvämmas är Ö-nationer i Indiska oceanen och Fijiöarna. Risken är att de täcks helt utav de smältande glasciärisarnas vatten. Om värmen ökar med 6 grader på ställen där det redan är mycket varmt eller mycket kallt, sker värmeböljor och torka på de värma ställena, och djurarter dör ut medans på kalla ställen där vi har våra glaciärisar blir bland annat isbörnar utrotningshotade och deras ekosystem förstörs. 

Koldxidhalten i atmosfären inte ska överskrida och bli till en fara för allt levande och vad har gjort att riskerna har ökat nu?
Jo, vi måste kunna begränsa de resurser vi har, utan att helt sluta använda dem, och vi måste hitta ett sätt att utnyttja vår energi på ett naturligt sätt som inte leder till farliga utsläpp. Däremot finns det en hel del problem. Olja och naturgaser ökar t ex koldioxidhalten i atmosfären. Vad kan vi göra åt detta? Jo, T ex solceller är dyra än så länge, även om priset sjunker, torvbrytning orsakar skada i landskapet och vattenkraft leder till att deras vattenmagasin förändrar landskapet och rubbar ekosystem. Däremot hade vindkraft kunna vara att bra alternativ, men infraljudet kan leda till problem och tillgången till vindkraften är ojämn. En helhjärtad satsning på vågenergi går inte ännu ihop ekonomiskt, men jag anser att det skulle vara ett av dem bästa alternativen eftersom det inte orsakar farliga utsläpp och kräver inga miljöfarliga bränsletransporter. Eftersom generatorn sitter väldigt långt, långt nere finns det inte mycket den tar skada på. Vad som egentligen händer är att delen av generatorn som rör på sig sitter i en boj. Vågorna får bojen att röra på sig och när bojen rör på sig omvandlas det till energi genom att generatorn också börjar flytta sig fram och tillbaka. En redogörelse på det är att processen är rätt så naturlig. Jag tycker att det är dessa typer av lösningar vi ska försöka hitta med tanke på att vågkraftverken även kan göra gott för naturen när den inte tar så stor skada på den. Om vågkraftverk skulle fungera i längden återstår att forska om (om det är stabilt). T.ex Tidvatten är ekonomiskt bra i vissa områden och med jordvärme (värme i vattendrag och sjöar) är den låga temperaturen ett problem. Den låga temperaturen gör att den här typen av värmeenergi är svår att utnyttja. Biobränslet tar mycket plats medan den växer, och geotermisk energi är bara bra i vissa områden (t ex på Island). Stenkol och koks ökar däremot koldioxidhalten och vårat mål är ju att koldioxidhalten ska minskas.



Vad bidrar då mindre till den globala uppvärmningen när det gäller energiomvandling? Jo, vindenergi och vågenergi, t ex solfångare är inte möjligt under vinterhalvåren. Problemet är då väldigt tydligen gällande miljövänligare resurser och det är att vissa energikällor inte går ihop ekonomiskt och eventuellt behöver mer forskning. Nackdelarna är att det inte är allt för bra med vindenergi om vindkraftverken är dåligt placerade. Klimatet ska inte skapa missöde. Koldioxidhalten ska kunna hållas på en jämn nivå. Bostäder och industrier släpper ut koldioxid. Metangas avges från boskap, sumpmarker och risfält, trafik avger koldioxid - den måste minskas!

Al Gore i "En obekväm sanning"
Vad jag tycker är bland de allra viktigaste sakerna att fokusera på i första hand är självklart att kunna minska på växthusgaserna. Vi måste därför försöka begränsa utsläppen och finna ett sätt att använda sig av förnybar energi och försöka få det att gå ihop ekonomiskt. Vi behöver annan teknik än t ex olja som kan minska utsläppen från bilar och transporter. Det är lätt att säga att energiproduktionen står för 24 % men om vi slår ihop transporter, jordbruk, industri, flyget och avskogning står de tillsammans för fler växthusgaser än energiproduktionen. Därför måste försöka satsa på dessa faktorer först medan vi strävar att kunna hitta ett sätt att hitta skonsammare alternativ. Jag tror att den globala uppvärmningen är på riktigt, eftersom jordens medeltemperatur har ökat med 0, 7 grader efter de senaste 100 åren och för att faktiskt större delen av utsläppen sker av mänsklig aktivitet. (halten ökade efter utbrottet av den industriella revolutionen).
Jag tycker vi måste satsa på är vindkraft, vågkraft, och solceller. Jag anser att vi måste använda oss alla 3 för att energiproduktionen ska kunna fungera till en början, men tanke på att vindraftens tillgångar är ojämna, och infraljud kan störa processen. Då behövs vågkraften och solcellerna. Men även dessa kan störa våran miljö på olika sätt men är bra ersättningar för att kunna minska på koldioxidutsläppen medan ytterligare forskning sker. 


Vilket skulle kunna vara det bästa alternativet?
På lång sikt, tycker jag att det som skulle vara det absolut bästa alternativet (men som kommer ta lång tid att införskaffa) som inte missgynnar miljön är fusionkraftverk istället för kärnkraft. Kärnfusion är en process då atomkärnor förenas, och bildar massivare kärnor, men är än så länge bara utopi och behöver mer forskning. Tanken är att kunna utvinna energin ur dem. Fördelarna med fusionkraft är att ett fusionkraftverk kan byggas i stort sett var som helst, vi skulle inte behöva så många reaktorer i världen eftersom energimängden man utvinner är så stor, det finns en stor mängd av resurserna för fusionskraften, vad som blir rest av den utvunna energin är helium, och helium släpper inte ut några växthusgaser (och är heller inte radioaktivt). Fusionskraften är inte heller beroende av ett särskilt klimat. Nackdelarna är att vi inte använder oss av fusion idag, samt att kostnaderna att bygga upp fusionskraftverk skulle vara enormt höga och behöver mycket mer forskning. Dock finns det en väldigt stor fördel med fusionkraften om vi kan få det att gå ihop ekonomiskt, och det är att  fusionkraft bland annat sker i solen och stjärnorna. Hela våran värld skulle kunna klara oss på samma kraft. Tänk er då vilka möjligheter vi skulle kunna ha om vi lyckades få fusionkraft att fungera. Då har vi någonting som kommer att övergöra hela vår framtid.


Källor: PULS FYSIKBOK, GEOGRAFI-boken, samhällsboken



torsdag 1 mars 2012

Ingen bluff!



Vad är egentligen växthuseffekten?
Atmosfären är det som skyddar jorden och människorna från solens UV-strålning. När UV strålningen träffar atmosfären absorberas den och studsar tillbaks ut i rymden, men ungefär 50% av stålningen når ändå ned till jordytan och värmer upp den. Strålningen som kommer ned till jordytan studsar även den tillbaks ut i rymden, det är här som koldioxidhalten i atmosfären kommer med i bilden. Koldioxiden gör att strålningen inte tar sig tillbaks ut i rymden utan studsar ner mot jordytan igen och då blir det en växthuseffekt.  
Sedan den industriella revolutionen började i slutet på arton hundratalet har mänskligheten ökat halten av växthusgaser i atmosfären markant. Människan har alltså rubbat på den balans som reglerar att exakt rätt mängd UV-strålning stannar på jorden. År 1950 bestod atmosfären av 310partspermillion koldioxid, år 2000 bestod atmosfären av 368ppm koldioxid. Under den tiden steg medeltemperaturen på jorden med ungefär 0,4grader. Och om vi fortsätter i den takt vi håller nu kommer temperaturen på jordytan att stiga med ungefär 6grader fram till år 2100.
Det ser kanske inte ut att vara några drastiska förändringar temperatur mässigt på jorden men det är inte det som är hotet. Det är hastigheten på temperatur förändringarna som väcker uppmärksamhet hos forskarna.
Räknat per capita är de svenska utsläppen höga jämfört med det globala genomsnittet. Men de är ändå ganska låga om man jämför med t.ex. USA.
Några olika växthusgaser.
De växthusgaserna som människan släpper ut just nu är koldioxid som utgör ungefär 70% av alla utsläppen, sen finns det även metangaser, dikväveoxid och fluorerade gaser.
Isen på Antarktis har mycket att berätta vad gällande koldioxid utsläpp. Under varje vinter när det snöar tar snön med sig smutsiga utsläpp som sedan packas i isen, om man gör ett tvärsnitt i glaciären kan man se små streck i isen ungefär var 10:e cm. Dessa lager föreställer olika vintrar. I lagerna kan man se hur mycket koldioxid som fanns i luften och som packade ned i isen under just den vintern. Enligt en studie som gjordes år 2003 fanns det 280ppm koldioxid i luften innan den industriella revolutionen. Enligt samma studie var halten CO2 30% högre år 2000, 368ppm.
Koldioxid är en långvarig gas, med det menar jag att den stannar i atmosfären länge och påverkar klimatet under en lång tid.
Enligt International Energy Agency släpptes det ut 24 miljarder ton koldioxid år 2000 av fossila bränslen. USA svarade för 25 procent av de globala utsläppen av fossil koldioxid, trots att bara 5 procent av världens befolkning bor i USA. Skogsskövlingen uppskattas under de senaste 20åren ha bidragit med 25% av växthusgas utsläppen.
Om koldioxid utsläppen fortsätter i denna takt kommer medeltemperaturen på jorden att öka med flera grader fram till år 2100, den stora Grönlandsisen kommer då att vara helt borta.
Hur påverkar detta oss människor om nu lite is smälter?
Jo så här är det, om så mycket is smälter så kommer låglänta områden att dränkas. Det låter ju inget vidare? Sorgligt nog är det faktiskt ett litet problem mot för vad som händer när allt sötvatten från isarna rinner ut i atlanten. Den varma golfströmmen som gör att vi inte har permafrost här i Norrbotten kommer att stanna och en ny istid vankas.
Hur mycket måste då utsläppen minska för att vi ska få en hållbar utveckling?
För att undvika allvarliga effekter måste utsläppen av växthusgaser på hundra års sikt minska till en liten bråkdel av dagens nivå. Klimatkonventionens mål är att växthusgaserna ska ligga på en nivå som förhindrar att vi påverkar vårat klimat på ett "farligt sätt". Ett bra riktmärke är att vi ska hålla utsläppen på samma nivå som innan den industriella revolutionen.
Detta låter kanske för många som någonting fullständigt omöjligt. Å jo en del kanske lite jobbiga förändringar måste göras, men för guds skull, människan har klarat att bygga en flera hundra kilometer lång mur i sten med sina bara händer. Förändringar som att ta cykeln istället för bilen till skolan varje dag är ju rena nonsens problemen om man jämför med ”the great Chinese wall”. Alla kan förändras, det är bara frågan om att vilja. Budskapet jag försöker förmedla är att människan måste få upp ögonen för detta, vi måste tänka att vi gör det ju för oss själva, för att få en hållbar framtid.
Tillsammans kan vi göra detta!
Mvh Anton J